3 år sen. 3 år sen du försvann från mitt liv. 3 år av fruktansvärd saknad varje dag. 3 år med sorg.
Det tar aldrig slut, kommer alltid vara i behov av din närhet.

Förstår inte att det gått 3 år sen du togs ifrån oss och att det inte var så det skulle behövt bli egentligen. Hade läkare lyssnat och gjort rätta valen hade kanske situationen sett helt annorlunda ut idag.

Du skulle tagit studenten idag, alla dina vänner har tagit den idag, och du är inte där. Var finns den rättvisan?
Fan.

Utan dig

Snart 3 år sen. Saknar dig mer och mer för varje dag som går.

J

Efter intervjun satte jag mig lite hos Julia, kändes hemskt att vara där, brukar inte kännas hemskt, brukar kännas okej..
Satt och lyssnade på hennes låt i lurarna, Fight for this love, och tittade på hennes bild och kände bara sorg.
Saknaden och sorgen tog över.

Det var ändå skönt att sitta där helt själv och ta in alla känslorna på något sätt.
Men fan vad jag saknar henne. Fan.

Ännu en födelsedag utan att du får fira den med din familj och vänner..
Jag och D åkte till Julias grav och la fina rosor och tände ett ljus. Stod där en liten stund och tusen tankar flög genom huvudet, saknaden blev extrem och kunde inte hålla tårarna borta. Skönt att jag hade D bredvid mig, bättre än att vara där själv när det blir så jobbigt.

Vill inte vara utan dig längre, kan du inte bara komma tillbaka igen. Snälla Julia..

Gör så ont.

❤

Finner inga ord för glädjen jag känner just nu. Har en helt fantastiskt underbar pojkvän, har Lovisa som är världens finaste vän, vid min sida, ska utomlands med henne en vecka, har fått jobb hela sommaren och skolan går jättebra! Det jag saknar är min fina Julia, allting hade varit så perfekt det bara kunde varit om du fått vara här hos oss. Saknar dig.