Emma satt och höll mig sällskap även under lunchen, ser inte så gott ut men det var faktiskt ganska okej! Trots illamåendet så fick jag ner en del, och (peppar peppar) jag har inte kräkts på hela dagen. Nu när jag är hemma hoppas jag att det håller i sig. 

Dröjer inte så länge förrän jag ska till sjukhuset igen, men nu vet jag lite mer och är förberedd. Som sagt, en dag i taget.