Pappa är på hemmet nu, han kommer hem nästa måndag förmiddag, kändes tomt när vi firade mammas födelsedag utan pappa i Söndags. Man blir mer och mer medveten om att han är sjuk, det händer så mycket nu på hösten också, visst är han såklart med på saker som händer när han är hemma och skulle det vara någon stor händelse fixar vi så han kan komma hem över dagen och vara med på det, men ibland blir det så bökigt när han ska hem "bara för mamma fyllde år". Svårt att förklara, men ni förstår säkert hur jag menar.

 

Jag känner mig så tom på allting just nu för tillfället faktiskt, inte bara när det gäller pappa, utan överlag. Helt stängd. Orkar inte tycka till om saker eller bry mig om vissa saker, jag vill bara att allting ska vara bra för allt och alla. Att det inte ska finnas en jävla massa skit överallt. I wish... 

Jag vet verkligen ingenting om hur mitt liv ser ut inom en snar framtid, antingen är den bra eller dålig, och med all denna negativa energin jag har, har jag inte mycket hopp i huvuvdet. Noll positivitet.