Har många nära vänner, otroligt glad att jag har dem. Allihopa! Men den som står mig närmst och förstår mig bäst är Lovisa.

7-9 gick vi i samma klass på Färsingaskolan
1-3 gick vi tillsammans på Gymnasiet



Var inte förrän på gymnasiet vi började prata faktiskt, eller i London i slutet på åk 9 började vi få lite smått med kontakt.
Jag skulle egentligen gå frisör i Sjöbo egentligen men ångrade mig, så hoppade av skolan. Åkte till ystad för jag skulle kolla in mina andra val. Det var fullt på media och samhälle ekonomi, mitt fjärde val var Estetisk musik. Inte min dröm linje direkt men jag älskade ju musik så jag tackade ja och började en vecka senare.
Hade varit en del tjafs och bråk mellan mig och några andra som gick i den klassen (som gått i min klass på högstadiet) men där fanns faktiskt dem som var glada att se mig.
Lovisa har själv berättat att hon också tänkte typ "Åhnej, ange" haha, lite kul nu när man tänker efter.  Efter några veckor var problemen lösta och jag var med alla från den gamla klassen. Helt plötsligt blev jag och Lovisa jätte nära. Spenderade alla raster tillsammans, åt alltid lunch tillsammans och satt bredvid varandra på varenda lektion, kändes nästan som lågstadiet haha!


Har haft många "första gången" med Lovisa, massa strunt men också viktiga stunder när hon alltid fanns där. Vi började röka tillsammans (väldigt dumt jag vet, men var dock inte på heltid!!) Lovisa vara nästan alltid den som inte ville gå ut, hon fick offra sig när jag skulle ut. Så tråkigt att stå själv, och när hon var med kändes det som 1 minut haha. Hade alltid så roligt!
Hon fanns där när jag hade det jobbigt hemma, när jag blev allvarligt sjuk, när jag blev singel efter lång tid, när jag hade jobbigt i skolan.


Alla sånglektioner vi "förstörde" pga att vi skrattade för mycket, alla gånger vi satt och skrattade på lektionerna så läraren blev sur, när vi blev jagade av killar från IV, haha runt halva skolan! När Lovisas ex jagade oss så vi fick kalla på förstärkning från idrottarna, när vi hade naturkunskap med Maria och stannade kvar sist av alla för vi hade så roligt där med henne, alla promenader, alla filmer vi spelat in, alla videos, alla gånger vi fikade, när vi åt på kinarestaurangen, shoppade i Ystad. När hon följde med mig hem/jag med henne och vi lagade god mat, köpte en fet godispåse från hemmakväll och åt upp nästan allt direkt, skulle egentligen plugga men blev aldrig så, haha! Vet inte hur många gånger vi sa att vi skulle plugga men gjorde en massa annat istället. Typ ringde heta linjen, fotade oss, ringde våra pojkvänner och bråka med dem haha. Alla utekvällar, jag väntade med att gå ut tills lovisa fyllde 18. Ville inte gå ut med någon annan än henne, och vi var ute nästan varje helg i typ två månader. Fråga mig inte hur vi hade råd eller ork, men vi löste det alltid på något sätt!


HAHAHAHAHA OMG Lovisa (såg det nu när jag la upp bilden, SER DU THOMAS TILL HÖGER?!?!?!?)

När vi tog studenten var vi med varandra hela tiden, kommer ihåg när vi stod på trappan innan dörrarna öppnades så sa jag "Jag måste få hålla din hand, jag vill inte ramla, fyfan vad pinsamt" Haha, så jag höll i henne sen sprang vi ut och skrek. Stod bredvid varandra hela tiden! Stack till DG och shota, sen sprang vi som galningar till flaket!


Nu bor vi inte i samma län ens längre.. Hon bor i Västervik för hon pluggar där. Men vi gör vårt bästa för att hålla kontakten, första året efter gymnasiet var vi inte så duktiga på det dock, pratade knappt. Vet inte varför, men kanske ganska normalt att det blir så?.. Hur som helst så är allting som innan, bara det att vi inte är med varandra varje dag som i skolan! Vi pratar i telefon flera timmar om dagen, smsar hela dagen, även när vi pratar i telefon med varandra haha, sitter vid skype. Är ute och går på promenader med varandra i telefonerna, långa nattsamtal, massa skratt! Har tom dammsugit, bakat och duschat tillsammans över skype! Haha, helt galna JAG VET! Men hon är min finaste vän, finns ingenting negativt jag kan säga om henne, kanske bara att hon inte lyssnar så bra på mig alltid, alltså hon gör så mycket samtidigt så sitter jag där och pratar sen hör man "Va?" haha, men alltid när jag babblar på för mycket om oviktiga saker, så kan faktiskt förstå henne lite! ;) Jag kan vara rätt dryg, när jag bara pratar och pratar, slutar inte förräns någon säger till mig, haha!

Shit, bara pratat en massa minnen ju! Tänkte jag skulle skriva lite om hur Lovisa
är som person också juuu.
Hon är den finaste vännen man kan tänka sig, hennes personlighet är så lik min. Vi har lika bra/dålig humor, hon förstår sig alltid på mig, hon vet vad hon ska säga och när hon inte ska säga något. Hon stöttar mig och hjälper mig när jag behöver det, alltid när jag frågar henne något kommer hon med kloka svar, eller oftast. ;) Hon vill alltid det som är bäst för mig, hon bryr sig jätte mycket om hur jag har det och ja.. Ibland kan jag undra vad jag gjort för att förtjäna en sådan fin vän som henne! Men hur som helst, är så jävla glad att jag har henne i mitt liv, vet ärligt inte vad jag skulle gjort utan henne! ♥
Jag vet att hon kommer läsa detta, nog den enda som kommer orka läsa allt, haha. Och du vet att jag älskar dig Lovisa, säger det till dig hundra gånger om dagen minst, men tycker du ska veta det.
Tack för du finns i mitt liv.



Jag skulle kunna sitta här flera timmar och bara berätta en massa vi gjort, tror ni blivit lite uttråkade!
Troooor jag fick med en hel del nu, haha. :)